Lille "Putte" (del 1)

Vet egentligen inte varför jag skriver men vill delge att allt är inte guld och gröna skogar i livet.

Idag när jag matade frukost till grisarna märkte jag att den ena vita lilla ungen, hane, var lite slapp. 

Hans ena bakben följde inte riktigt med när han gick omkring. Han är lite mindre än de andra två. När Jillsan stannade fick han di men de större ungarna från Mysans kull stötte gärna bort honom. 

Detta gjorde att jag särade på Jillsan med de andra tjejerna så nu går hon tillsammans med sina ungar. 

Lillkillen ropar, piper och äter som han ska och Jillsan stöter inte bort honom. När jag höll upp honom för att kolla på honom smekte jag honom över kinden och han besvarade smekningen med att slicka "pussa" på min hand. 

Först då blev jag väldigt känslosam och kallade honom för "Putte". 

Jag kontaktade veterinär men fick först tid imorgon bitti. Kontakta närliggande kliniker men akuttiderna är långa. Först ikväll ringde distriktsveterinärerna och sa att jag kunde komma imorgon bitti till dom, alt. köra in under deras jour. 

Jag tittade till lilla "Putte" nu ikväll igen vid kvällsalladen och min man kollade också på honom. Men då tycktes han hoppa fram med bakbenen likt en kanin och till synes verkade han även starkare. 

Jag uppdatera mer imorgon om vad som händer Putte.

Ta hand om er!

Andra inlägg

• Facebook
• Omplacering
• Ny premium
• Uppdatering
• Arah
• Ungarna
• Kläckning
• En stilla död
• Kortfattat
• Hösten runt hörnet