Livet blir inte alltid som man tänkt sig

Hej på er!

21 november fick jag meddela en köpare att hennes lilla hona inte har klarat sig. 

Vi satt uppe sedan kl 4 på morgonen och försökte få henne till att dia och vi satt med Jillsan i knät och la ungen intill spenan. Då åt hon lite grann. Hon krampade och huvudet hängde inte riktigt med vad kroppen sa... så tyvärr fick hon därefter somna in. 

I tårar skrev jag därefter denna lilla dikt;

Inatt bredde flickan ut sina änglavingar. Dom syntes inte men dom var där.
Dom fanns när vi satt med henne och Jillsan och försökte ge di. Dom fanns där när tårarna kom från mina ögon. Vingarna fanns när vi förberedde det bästa för henne.
På morgonkvisten fladdrade vingarna till och du försvann